Oceaner av vatten gömda i stjärnstoft hero

Oceaner av vatten gömda i stjärnstoft

Femtio astronomer har tillsammans gjort en kartläggning av vad forskare vet om förekomst av vatten i rymden. Data kommer bland annat från rymdteleskopet Herschel och kan visa att vattenmolekyler föds tillsammans med stjärnorna och kan vara vanligare än man först trott.
Vattenmolekyler i interstellärt stoftmoln
ESA/Herschel/NASA/JPL-Caltech
Publicerad
2021-04-13
Dela artikel:

De flesta nya solsystem är födda med tillräckligt med vatten för att fylla flera tusen hav. Detta är ett av resultaten i en ny forskningsstudie som publicerats i tidskriften Astronomy & Astrophysics. I studien sammanställer femtio astronomer det mesta forskarna vet om vatten i universum. Data från studien kommer i huvudsak från rymdteleskopet Herschel. Teleskopet var i bruk mellan 2009 och 2013 och det var det största infraröda rymdteleskopet som hittills varit i bruk.

Studien visar att det mesta av det förekommande vattnet i ett solsystem bildas som is på små dammpartiklar i kalla ljussvaga interstellära moln, eller nebulosor. När dessa moln av stoft, gas och plasma kollapsar bevaras vattnet till stor del och klänger sig fast i partiklar stora som småsten. Runt varje nyfödd stjärna samlas dessa istäckta småstenar i en roterande skiva och detta verkar vara den främsta källan till vatten för jordlika planeter i universum.

– Vatten transporteras mestadels som is från stora interstellära moln till de här skivorna. Isen tycks inte smälta av eller slås sönder på vägen in. Ännu kan vi inte säga exakt hur mycket vatten som finns i de här skivorna, men det är gott och väl tillräckligt för att bilda oceaner på jordlika planeter, säger Per Bjerkeli, astronom på Chalmers.

Nebulosor brukar kallas för stjärnfabriker eftersom det är ur dessa stjärnor bildas. Molnen tätnar och pressas samman till stjärnor och i den roterande skivan runt den unga stjärnan bildar dessa småsten byggstenarna för nya planeter och redan i detta tidiga stadie finns alltså förutsättningar för liv i form av vattenmolekyler.

– Det är fascinerande att inse att när man dricker ett glas vatten tillverkades de flesta av dessa molekyler för mer än 4,5 miljarder år sedan i molnet ur vilket vår sol och planeterna bildades, säger Ewine van Dishoeck, astronom från universitetet i Leiden, Nederländerna, som ledde studien.

De tidigare forskningsresultaten baserade på data från Herschelteleskopet visade främst på att varm vattenånga bildas i överflöd när nya stjärnor föds men att dessa vattenmassor går förlorat i rymden i den dramatiska processen. I denna nya studie har man alltså kunnat komplettera detta med nya fynd av kall vattenånga och is i de interstellära molnen.

Chalmers skriver att det kvarstår många frågor kring vattnets väg till planeterna och att detta är något för kommande teleskop att lösa. Rymdteleskopet Hubbles efterträdare, det enorma James Webb-teleskopet som förhoppningsvis sänds upp senare i år, samt radioteleskopen Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) i Chile och framtidens radioteleskopet Square Kilometre Array (SKA), har alla roller att spela. Instrumentet MIRI ombord på James Webb-teleskopet kommer exempelvis kunna upptäcka varm vattenånga i de innersta zonerna på de planetära skivorna av damm runt unga stjärnor. 

Lär dig mer om hur planeter bildas i podcasten Har vi åkt till Mars än? Där forskare från Chalmers och Stockholms universitet förklarar allt om planetsystem och jakten på jordens tvilling.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen