Copernicus InSAR hero

Copernicus InSAR

Copernicus är EU:s jordobservationsprogram. Det tittar på vår planet och dess miljö med hjälp av instrument på jorden och satelliter i rymden. Data från Copernicus är fritt och tillgängligt för alla. Inom Myndighetssamverkan Copernicus samarbetar svenska myndigheter kring användningen av denna fria satellitdata. Tillsammans med Trafikverket och Sjöfartsverket vill vi nu berätta om radartekniken InSAR.
Sentinel 1
ESA
Sentinel 1
Publicerad
2021-04-28
Dela artikel:

EU:s jordobservationsprogram Copernicus studerar vår planet och dess miljö med hjälp av instrument på jorden och satelliter i rymden. Programmet ger korrekt, snabb och lättillgänglig information för att förbättra miljöövervakningen, förstå och mildra effekterna av klimatförändringar och säkerställa civil säkerhet. Vi på Rymdstyrelsen har producerat en serie filmer om nyttan med satellitdata och hur de används av svenska myndigheter.

I Sverige samlas en rad myndigheter i Myndighetssamverkan Copernicus, ett samarbete mellan de myndigheter som har nytta av satellitdata. En av medlemmarna är Trafikverket, som använder sig av radartekniken Interferometric synthetic aperture radar (InSAR) som finns på ett instrument ombord på den europeiska satelliten Sentinel-1.

Satelliten studsar radarsignaler mot jorden och mäter skillnader i hur marken rört sig i höjd- och sidled mellan minst två mätpunkter. Tekniken används bland annat för att kartlägga översvämningar och landrörelser.

Läs mer om tekniken här

Ett av användningsområdena för InSAR är stora byggnationer i stadsmiljö, något som Trafikverket har nytta av. Genom att kartlägga marken vid byggnationsområdet kan Trafikverket upptäcka landrörelser vid intilliggande fastigheter, vilket gör att man kan informera fastighetsägarna om att grundförstärkningar är nödvändiga för att byggnaderna inte ska fortsätta att sätta sig. Det gör att Trafikverket minskar risken för eventuella skadeståndskrav från fastighetsägare som drabbats av byggnationen, vilket i sin tur medför stora ekonomiska besparingar.

Myndigheten har även inlett ett samarbete med Rymdstyrelsen och den norska myndigheten Norges geologiske undersøkelse (NGU) inom Myndighetssamverkan Copernicus. NGU har kartlagt stora delar av landets yta med hjälp av InSAR, och nu är målet att göra samma sak i Sverige.

– Satellitdata ger en större helhetsbild och ett bredare perspektiv än någonsin tidigare. Data är tillgänglig för alla, och mätningar med Sentinel-1 kan ske en gång i veckan, säger Erik Toller, geotekniker på Trafikverket.

Även Sjöfartsverket använder sig av InSAR. Radartekniken ombord på Sentinel-1 gör att myndighetens isbrytning underlättas i framför allt Bottniska viken. Satelliten studsar varje dag radarsignaler mot isen och upptäcker ojämnheter i istäcket, som tyder på svårgenomträngliga förhållanden.

De högupplösta satellitbilderna importeras in i Sjöfartverkets system Ibnet, där fartygen i området och isförhållanden registreras och markeras. Det gör att Sjöfartsverkets isbrytare kan assistera fartygen genom den mest lättforcerade rutten.

– Upplösningen på satellitbilderna är otrolig. Det gör det lättare för oss att bestämma var vi ska gå med isbrytarna innan vi börjar köra. Förr när vi körde med helikopter hade vi en tänkt väg, våra vanliga farleder. Men vi var tvungna att undersöka om de var möjliga att köra. Med satellitbilden ser vi direkt om det går att köra den farleden. Går det inte får vi leta andra vägar, säger Amund Lindberg, driftledare vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket.

I Tyskland har det geotekniska institutet Bundesanstalt für Geowissenschaften und Rohstoffe (BGR) kartlagt hela landytan. Med hjälp av InSAR mäter man förändringar på jordytan och kan därmed mäta effekter av exempelvis jordbävningar och översvämningar.

Man kan även mäta gradvisa förändringar, som till exempel hur städer utbreder sig och mindre rörelser i topografin. Om marknivån höjs eller sänks kan det bero på förändringar i grundvattennivån efter gruvdrift eller torka. InSAR-tekniken gör att man kan besluta om rätt åtgärder för att förhindra omfattande konsekvenser.

Fakta Myndighetssamverkan Copernicus:

Inom Copernicus betonas vikten av att fånga upp och tillgodose användarbehoven. Sverige har därför gått in för att undersöka de nationella behoven så att de kan föras fram samlat och väl underbyggt i Myndighetssamverkan Copernicus. Allt eftersom Copernicus utvecklas ökar kraven på bra fungerande nationell samordning mellan dem som ska genomföra och dra nytta av programmet. En god samverkan mellan myndigheterna leder också till att Sverige kan ha en bredare representation i olika kommittéer, att satellitdata används mer effektivt och att det samhällsekonomiska utbytet av rymdverksamheten ökar.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen