Lyckad landning av Perseverance hero

Lyckad landning av Perseverance

Igår, den 18 februari, landade NASA:s rover Perseverance på Mars. Nu väntar åratal av hårt arbete, för rovern men också för de över 400 forskarna på jorden som väntar på data. Här tittar vi lite närmre på de vetenskapliga instrument som finns ombord.
Instrument på Perseverance
NASA/JPL-Caltech
Publicerad
2021-02-19
Dela artikel:

Klockan 21:55 svensk tid annonserade Swati Mohan, ingenjören på NASA:s Jet Propulsion Laboratory med ansvar för Perseverance nedfärd och landning, att rovern landat säkert. Jubel utbröt i kontrollrummet och lättnaden gick inte att ta miste på. I över tio år har miljarder dollar investerats i projektet som efter sju minuter av fasa kunde ha slutat i en skrothög på den rödbrända marken. Efter att kapseln Perseverance färdades i styrde in i Mars tunna atmosfär väntade en rad steg som alla kantades av risker. Först skulle kapseln klara hastigheten på närmare 20 000 kilometer i timmen och värmen som genererades därtill. Efter det skulle den enorma fallskärmen vecklas ut för en första inbromsning. Steget efter var en hårresande raketstyrd inbromsning som skulle avslutas med att rovern hissades ner från den hovrande kapseln med hjälp av fyra nylonlinor. Allt skulle också ske på rätt landningsplats för att undvika raviner, stenar och håligheter. Hela processen var automatiserad och ingenjörerna på jorden kunde bara nervöst vänta. Det var en enorm bedrift att allt faktiskt gick helt enligt plan.

Ombord på Perseverance finns en rad med vetenskapliga instrument och huvudobjektivet för missionens forskningsuppdrag är att söka efter spår av tidigare liv på planeten. Därtill hoppas man kunna omvandla koldioxid till syre, lära sig om vädret på Mars och flyga en helikopter.

Perseverances är en robot på 6 hjul, cirka 3 meter lång, 2,7 meter bred och 2,2 meter hög. Den har bland annat 19 kameror, en 2 meter lång robotarm, 1 bergborr och 2 centraldatorer. Här följer en presentation av de sju viktigaste vetenskapliga instrument som Perseverance utrustats med.

Mastcam
NASA/JPL-Caltech

Mastcam-Z

Högst upp på Perseverance mast, eller huvud, sitter Mastcam-Z. Den består av två kameror med zoomfunktion som både kan filma och ta högupplösta bilder av marslandskapet i olika ljusspektrum i 3D. Kamerorna fungerar som roverns ögon och de kan snurra 360 grader för att fånga ett fullt panorama av dess omgivning. Zoomar kamerorna in maximalt kan de se detaljer stora som en fluga på ett avstånd av en hel fotbollsplan.

Supercam
NASA/JPL-Caltech

SuperCam

SuperCam sitter ovanför Mastcam-Z och är i själva verket en laser som ska studera den kemiska uppsättningen av sten och sediment på Mars. Instrumentet kan bland annat skicka ut en laserstråle som värmer upp det den träffar till 10 000 grader Celsius. Det skapar i sin tur en gnista och genom att analysera gnistan kan SuperCam avgöra vilka kemiska material som gnistan består av.

MEDA
NASA/JPL-Caltech

MEDA (Mars Environmental Dynamics Analyzer)

MEDA ska mäta vindhastighet, vindriktning, lufttryck, luftfuktighet, temperatur och strålningsgrad från solen. Instrumentet innehåller även en kamera som är riktad uppåt som ska mäta hur partiklar i atmosfären påverkar solen från att nå Mars yta. Detta är viktigt att förstå om man i framtiden vill bygga baser på Mars.

Moxie
NASA/JPL-Caltech

MOXIE (Mars Oxygen ISRU Experiment)

MOXIE har ett dubbelt syfte. Instrumentet ska testa teknik för att omvandla koldioxid i Mars atmosfär till syre. Detta syre är nödvändigt både för att astronauter ska kunna överleva i framtida baser men det är också syre som används till raketbränsle. Om astronauter vill kunna ta sig hem igen efter en färd till Mars måste de kunna producera bränsle på plats då mängden som behövs för en raketfärd inte kan fraktas från jorden.

PIXL
NASA/JPL-Caltech

PIXL (Planetary Instrument for X-ray Lithochemistry)

Längst ut på Perseverance robotarm sitter PIXL. Instrumentet ska med hjälp av en liten röntgenstråle ta reda på vilka ämnen stenprover från marken består av och hur de är positionerade i förhållande till varandra. PIXL kan känna igen över 20 kemiska ämnen och det tar bara 10 sekunder för den att analysera ett prov.

Rimfax
NASA/JPL-Caltech

RIMFAX (Radar Imager for Mars’ Subsurface Experiment)

RIMFAX är en markpenetrerande radar som utvecklats av norska militären. Det är första gången en markpenetrerande radar placeras på Mars yta, dessa har bara funnits på satelliter runt planeten tidigare. Man hoppas kunna få en högre precession av marklagren på Mars än tidigare möjligt och detta skulle kunna hjälpa framtida astronauter som söker efter isfickor under marken.

Sherloc
NASA/JPL-Caltech

SHERLOC (Scanning Habitable Environments with Raman & Luminescence for Organics & Chemicals)

SHERLOC, med tillhörande kameran WATSON (Wide Angle Topographic Sensor for Operations and eNgineering), använder en ultraviolett ljusstråle som den lyser över markprover. Genom att analysera ljuset som reflekterar tillbaka kan instrumentet avgöra vilka organiska material och mineraler provet består av. Instrumentet bär också fem materialprover på framtida rymddräkter för att se hur de klarar sig under de två år missionen ska pågå.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen