Den svenska satelliten Odin firar 20 år i rymden hero

Den svenska satelliten Odin firar 20 år i rymden

Den 20 februari 2021 har Odin levererat rymddata till forskare över hela världen i 20 år. Odin har genomfört mätningar i omloppsbana betydligt längre än planerat, när den sändes upp 2001 var planen att den skulle kunna mäta under två år.
Satelliten Odin
Rymdstyrelsen
Illustration av satelliten Odin.
Publicerad
2021-02-15
Dela artikel:

Den svenska satelliten Odin har bidragit med kunskap som spelar en viktig roll i förståelsen för hur klimatet och medeltemperaturen på jorden påverkas och förändras. Odins mätningar har bidragit till att FN:s klimatpanel IPCC kunnat förbättra de modeller som ska räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan ozonhålen i atmosfären läkt ihop igen.   

Odin sändes upp i omloppsbana från den ryska, före detta kärnvapenbasen, i Svobodny, nära den kinesiska gränsen öster om Mongoliet. Satelliten lyfts till 600 km höjd med hjälp av en SMART 1-raket, en tidigare kärnvapenbestyckad mobil raket som gjordes om för fredliga ändamål som en del av nedrustningen i samband att Sovjet avvecklades. Allt går bra. Odin släpps, i exakt rätt vinkel och hastighet och lägger sig i en solsynkron bana runt polerna. Detta innebär att Odin snurrar runt jorden i en bana som passerar över båda polerna, och som tack vare jordens rotation täcker hela jordytan på ett halvt dygn.

Eftersom Odin saknar egna styrraketer som kan korrigera dess bana i efterhand, så visste alla inblandade tidigt att projektets framgång byggde på precisionen i det ögonblicket då satelliten släpptes från bärraketen uppe i rymden. Om det inte skedde på exakt rätt höjd, i exakt rätt hastighet, och i exakt rätt vinkel mot jordytan, så skulle Odin inte hamnat i den bana som krävdes för att genomföra sina två huvuduppdrag.

Först att upptäcka molekylärt syre

Några av de största upptäckterna Odin gjort inom det astronomiska fältet har handlat om den kemiska sammansättningen i den så kallade interstellära rymden, de moln av gaser och partiklar där nya stjärnor och planeter bildas. Med hjälp radioteleskopet ombord på Odin har forskare bland annat studerat förekomsten av vattenånga i de interstellära molnen. I mars 2007 kunde projektets astronomer gå ut med nyheten att man för första gången någonsin lyckats hitta molekylärt syre, alltså syrgas, i ett av dessa molekylmoln.

Förekomsten av både vattenånga och molekylärt syre i de interstellära molnen hade i flera decennier ansetts som en förutsättning för att stjärnor och planeter skulle kunna bildas, och ingår därför i alla modeller för hur de här processerna går till. Utan förekomsten av syrgas och vattenånga ansåg astronomerna att den överskottsvärme som bildas när de här urgamla gasmolnen tätnar och krymper ihop till himlakroppar av sin egen tyngdkraft inte skulle kunna kylas eller strålas bort. Vilket i sin tur skulle omöjliggöra stjärnbildningen och ställa alla modeller på ända.

Övervakare i ozonhålets tidevarv

Odins uppdrag har inte bara handlat om att blicka utåt i rymden. De instrument som finns ombord har också använts för att titta tillbaka ner mot jorden och vår atmosfär. I slutet av 80-talet, då idén till Odin-projektet föddes, var ozonhålet ett av de stora orosmolnen på himlen.

Provtagningar gjorda under 70- och 80-talenhade hade visat att utsläpp av vissa klorföreningar, så kallade freoner, bidrog till att bryta ner det tunna lager av ozon i jordens stratosfär som utgör ett skydd mot skadlig UV-strålning från solen. Freongaser av olika slag hade i decennier använts som driv- eller kylmedium i bland annat sprayburkar, kylskåp och frysar. Vid tiden för Odins uppsändning hade atmosfärsforskare arbetat i flera decennier med att kartlägga ozonuttunningens utbredning. Flera försök hade gjorts med högtflygande ballonger, och med den amerikanska satelliten UARS som sköts upp i mitten av 90-talet men utan riktig precision.

Odin har genom åren inte bara utnyttjat sitt molekyldetekterande radioteleskop, som i flera år var det mest noggranna teleskop som placerats i rymden. Ombord på satelliten finns också det optiska instrumentet OSIRIS, det första i sitt slag som i detalj kunde analysera förekomsten av ozon och andra molekyler, på olika höjd i atmosfären.

De ozondata som Odin samlat in har kommit till användning på flera sätt. Inte minst har de bidragit till att förbättra de modeller som försöker räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan ozonhålen i atmosfären läkt ihop igen.

Batterierna på Odin laddas med jämna mellanrum upp av solen och satelliten har inget annat bränsle som kan ta slut och sätta punkt för Odin-eran. Det var först i januari 2021 som omborddatorn på Odin för första gången gjorde en oplanerad omstart. Nervositeten på marken var stor eftersom man helt enkelt inte visste om Odin skulle klara av en omstart efter all tid i rymden, men allt gick väl och Odin verkar vara i lika bra form som tidigare. Vem vet hur länge till den lilla satelliten kan fortsätta snurra runt jorden med svenska fanan hissad.

 

Fakta

Banhöjd: 610 km över jordens yta (men på 20 år har den sjunkit till 540 km) 

Vikt: 250 kg 

Mått: 2m X 1,1 m 

Odin under 20 år:  

  • gjort fler än 100 000 varv runt jorden 
  • mer än 3 miljoner skanningar av atmosfärsprofiler har samlats in 
  • cirka 400 vetenskapliga artiklar bygger helt eller delvis på data från Odin (fler än 1000 författare) 
  • över 30 vetenskapliga upptäckter bygger på data från Odin 
  • forskare i fler än 30 länder har använt data 
  • drygt 30 satelliter har jämfört data i vetenskapligt syfte eller kalibrerat sina instrument mot Odin 

Läs mer om Odin här

Odin byggs.
SAAB Ericsson Space (RUAG)

Arbete med Odin i Linköping. 

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen