Det våras för Mars i februari hero

Det våras för Mars i februari

Sammanlagt har fyrtionio missioner haft sikte på Mars och inom en snar framtid når de tre senaste planeten. Al-Amal, Tianwen-1 och Perseverance beräknas vara framme i februari.
Mars
NASA/JPL-Caltech
Publicerad
2021-01-22
Dela artikel:

Förhållandena under sommaren 2020 var särskilt gynnsamma för uppsändning av expeditioner med destination Mars. Planeten befann sig i en nära position i förhållande till jorden, vilket gjorde uppsändningar kostnadseffektiva. Det medförde att hela tre rymdsonder sändes upp under en tolvdagarsperiod, med start den 19 juli.

Först ut var Förenade Arabemiratens vädersatellit Al-Amal, som även kallas Hope. Det här är Förenade Arabemiratens första stora rymdexpedition och sonden är inhemskt byggd, i samarbete med internationella experter.

– Förenade Arabemiraten har varit ett oljeland, men de vill satsa på ny forskning, innovation och nya områden. Redan 2013 utannonserade de att de vill satsa på Marsprojekt, och året efter bildade de en rymdstyrelse som är väldigt aktiv i internationella sammanhang, säger Kristine Dannenberg forskningsansvarig på Rymdstyrelsen, om Förenade Arabemiratens rymdsatsning i en intervju med Sveriges Radios Studio Ett.

Al-Amal beräknas anlända till Mars den 9 februari, och väl där går den in i omloppsbana med uppdraget att under ett marsår studera dagliga och säsongsmässiga vädercykler. Ett marsår motsvarar 687 dygn på jorden. Sonden kommer att befinna sig relativt långt utanför Mars, vilket ger instrumenten ombord möjlighet att se hela planeten. Det gör i sin tur att man slipper samla in data från flera olika omloppsbanor. Projektet hoppas leda till större förståelse för dagliga variationer hos olika typer av globala processer på Mars, som exempelvis sandstormar.

En intressant aspekt med projektet är att antalet involverade kvinnor uppgår till runt 35 procent, jämfört med i västvärlden där kvinnor är i betydande minoritet.

Al-Amal är som sagt Förenade Arabemiratens första rymdexpedition, men landet har högtflygande planer. Om 100 år ska de ha byggt den första staden på Mars och redan 2019 flög deras första astronaut, Hazzaa Al Mansouri, tillsammans med den amerikansk-svenska astronauten Jessica Meir till den internationella rymdstationen.

Kina har även de satsat stora summor på sitt rymdprogram och har flera expeditioner inplanerade. Farkosten Tianwen-1 beräknas anlända till Mars den 10 februari, om allt går som det ska. Med ombord finns en skyttel, en landare och en rover. Skytteln går in i omloppsbana vid ankomst och landaren ska försöka placera rovern på ytan.

Syftet med expeditionen är främst att finna bevis för nuvarande och tidigare liv i planetens förmodade underjordiska vattendrag, vilket sker med hjälp av radar som är monterad på rovern.

Uppdraget är även ett tekniktest för att ta reda på vad som krävs för en framtida mission att samla in stenar och damm från Mars och sedan återföra dem till jorden. Något som Kina planerar att genomföra innan 2030. Nyligen lyckades man med att göra just detta från månen med farkosten, Chang’e-5.

Tianwen-1 ska även kartlägga och karaktärisera Mars yta, studera beståndsdelar i planetens ytmaterial samt undersöka Mars atmosfär, i synnerhet jonosfären.

NASA:s Mars 2020-expedition börjar även den närma sig Mars. Landningen är planerad till den 18 februari och Mars 2020 ska i likhet med Tianwen-1 söka efter liv på Mars, men även undersöka planetens förmåga att hysa liv, inför för en framtida kolonisering av planeten. Med ombord finns bland annat rovern Perseverance och världens första rymdhelikopter – Ingenuity.

Perseverances instrument ska bland annat analysera berggrunden på Mars för att söka efter förekomsten av vattenis, men man ska även undersöka möjligheten att utvinna syrgas ur koldioxiden i atmosfären, vilket är nödvändigt för en framtida bemannad expedition. Perseverance ska även göra mängder av analyser på plats och samla in markprover som ska kunna hämtas hem av en framtida expedition.

Med i projektet är den svenska forskaren Sandra Siljeström på forskningsinstitutet RISE. Hon hoppas så klart att det finns tecken på liv i Perseverances prover.

– Jag är organisk geokemist så jag tittar på prover som innehåller organiska molekyler i stenar. Jag hoppas på ett prov som har flera olika organiska molekyler, vilket hittills inte har varit så lätt att få fram. Men analystekniken går hela tiden framåt. Som astrobiolog hoppas jag också att man hittar ett prov med indikationer på liv. En biosignatur av något slag. Det vore också kul att hitta en aminosyra eller någon annan molekyl som är typisk för liv, berättar hon för oss på Rymdstyrelsen.

Det är mycket Mars vid horisonten med andra ord men alla marsexpeditioner blir inte helt som man tänkt sig. Det tysk-amerikanska samarbetet Insight landade på Mars 2018 och syftet var att med hjälp av en seismometer och värmeöverföringssond studera planetens tidiga geologiska utveckling. Men uppdraget stötte tidigt på problem. Sonden, som är byggd av den tyska rymdstyrelsen Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt (DLR), fick inte tillräcklig friktion mot Mars yta och klarade därför inte att tränga igenom den hårda jorden, utan studsade bara tillbaka. Och nu har Nasa beslutat att överge uppdraget.

– Vi har gjort allt vi kan, men Mars och vår hjältemodiga mullvad förblir inkompatibla. Lyckligtvis har vi lärt mycket som framtida expeditioner kan dra nytta av, säger Tilman Spohn, chefsforskare på DLR, i ett uttalande.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen