Megakonstellationer av satelliter försvårar arbetet för astronomer hero

Megakonstellationer av satelliter försvårar arbetet för astronomer

Antalet satelliter som skickas ut i omloppsbana runt jorden har ökat dramatiskt. Nu oroar sig forskare och astronomer för att satelliterna ska störa sikten och försvåra viktiga rymdobservationer från jorden.
Megakonstellationer av satelliter försvårar arbetet för astronomer
R. Wesson/ESO
Publicerad
2020-09-04
Dela artikel:

Har du någonsin sett ett långt pärlband av ljuspunkter som lyser upp natthimlen? I så fall är sannolikheten stor att det är Starlink-satelliter som flimrat förbi. Det är Tesla-grundaren Elon Musks företag SpaceX som står bakom den stora satsningen av Starlink-satelliter som skickats upp i rymden, men även Amazon och det brittisk-indiska företaget Oneweb har planer på kommande uppsändningar av telesatelliter. Syftet med de sammankopplade satelliterna är att de ska förse världens länder med internetuppkopplingar via satellit. Först ut att få tillgång till internetuppkopplingen är Kanada och USA, där tjänsten kommer börja säljas redan år 2021.

Snabbare internetuppkoppling – men till vilket pris? Det frågar sig nu forskare världen över och kritiserar projektet för att försvåra den astronomiska forskningen från jorden. Och problemet växer sig allt större i takt med att satellitkonstellationerna blir allt fler.

SpaceX har hittills sänt upp hela 715 Starlink-satelliter i omloppsbana runt jorden, senaste uppsändningen av 60 satelliter skedde så sent som igår och fler uppsändningar väntas. Satelliterna skickas upp så att de ligger tätt efter varandra i följd och bildar ett sorts pärlband på himlen. De är som mest synliga direkt efter uppskjutningen, efter att solen gått ner. Det ljussken som då syns från satelliterna är solljus som reflekteras i satelliternas yta.

Forskarna oroar sig nu för att det reflekterande ljuset kommer att försvåra för astronomiska observationer och därmed påverka rymdforskningen. Enligt SpaceX har man försökt begränsa ljuset som satelliterna reflekterar, vilket till viss del har lyckats, men astronomerna anser att effekten varit minimal.

Framförallt gör satellitkonstellationerna det svårare att utföra observationer med stora teleskop, och de kan även försvåra arbetet med att identifiera asteroider som passerar nära jorden. Enligt en rapport från National Science Foundation, NFS, och American Astronomical Society, AAS, kan satelliterna få förödande konsekvenser för den astronomiska forskningen.

Rapportförfattarna menar att satelliternas påverkan på forskning som kräver skymningsobservationer är oproportionerligt stor. Viktiga observationer störs ut av satelliterna, vilket gör det svårare att upptäcka kometer som passerar nära jorden. Dessutom försvåras upptäckter av yttre objekt i vårt solsystem. Rapporten presenterar därför sex olika förslag för att minska de negativa effekterna på rymdforskningen.

Fakta: Förslagen

  1. Sänd upp färre eller inga satellitkonstellationer av det här slaget. Det kanske är osannolikt, men faktum kvarstår att det är det enda alternativet som skulle innebära noll påverkan på astronomiforskningen.
  2. Placera satelliterna på en omloppsbana på högst 600 kilometers höjd för att minska reflektionerna.
  3. Gör satelliterna mörkare, eller använd skärmar för att skugga över deras reflekterande ytor.
  4. Kontrollera varje satellits position i rymden och se till att de vinklas för att reflektera så lite solljus ner till jorden som möjligt.
  5. Utveckla teknik som minimerar, och så småningom eliminerar, spåren från satelliterna under bearbetningen av astronomiska bilder.
  6. Gör den exakta omloppsinformationen tillgänglig så att observatörer kan undvika att rikta teleskop mot dem.

Här kan man läsa hela rapporten 

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen