Här kan det finnas liv hero

Här kan det finnas liv

Hoppet om att hitta liv i rymden väcktes i förra veckan när forskare presenterade upptäckten av större mängder fosfingas i Venus atmosfär än man kunnat räkna med. Venus har snudd på hittills varit den sista platsen forskare trott det kan finnas spår av, eller förutsättningar för, liv. Här är fyra platser i vårt solsystem forskarna håller som mycket mer troliga.
Venus
NASA/JPL
Venus.
Publicerad
2020-09-21
Dela artikel:

I förra veckan presenterades upptäckten att brittiska forskare hittat tecken på utomjordiskt liv i Venus atmosfär. På den plats man tidigare trott varit en av de mest ogynnsamma för liv att uppstå i rymden. Forskare har genom teleskopobservationer hittat gasen fosfin, ett ämne som vanligtvis uppstår av bakterier och därför skulle gasen kunna vara ett tecken på mikrobiologiskt liv.

Sökandet efter liv har pågått länge på fler ställen i vårt solsystem där oddsen är betydligt bättre än på Venus 500-gradiga yta och koldioxidfyllda atmosfär. I det vetenskapliga nätmagasinet The Conversation skriver rymdforskaren Gareth Dorrian, från universitetet i Birmingham, om fyra platser som forskarna tror kan vara mest lovande att hitta utomjordiskt liv på, eller spår av liv. Dessa är:

Mars
NASA/JPL-Caltech

1. Mars

Mars är den planet i vårt solsystem som är mest lik jorden. Landskapet är fyllt med dalar, deltan och torra insjöar, vilket kan vara ett tecken på att det en gång i tiden funnits vatten på planeten. Med hjälp av rymdroboten Curiosity har Nasa tidigare hittat organiska ämnen på Mars, vilket skulle kunna vara ett tecken på förhistoriskt liv. Men forskarna tror att om det en gång har funnits vatten på Mars så var det antagligen för cirka fyra miljarder år sedan. I dag har Mars en mycket tunnare och mer torr atmosfär som nästan helt består av koldioxid. Det gör att Mars atmosfär ger ett sämre skydd mot solen och den kosmiska strålningen. Fortfarande finns hopp om att hitta vattenreserver under planetens yta, vilket i så fall skulle vara en möjlig plats för liv att uppstå. 

Månen Europa
NASA/JPL-Caltech/SETI Institute

2. Europa

Jupiters måne Europa som upptäcktes av astronomen Galileo Galilei på 1600-talet har länge varit intressant för sökandet efter utomjordiskt liv. Europa är täckt av is och flera forskare menar att det under isarna kan finnas flytande vatten och därmed även förutsättningar för liv. Sverige deltar i det europeiska rymdprojektet JUICE, Jupiter Icy Moon Explorer, som ska skickas iväg 2022 för att undersöka Jupiters magnetosfär och dess fyra månar. Ombord på farkosten finns flera instrumentpaket, varav två av dessa leds från Sverige. Farkosten beräknas vara framme 2030 om allt går som planerat. På sitt uppdrag kommer den bland annat undersöka månen Europas istäcke, vilket förhoppningsvis kan ge fler svar på om flytande vatten finns under ytan och därmed förutsättningar för liv.

Månen Enceladus
NASA/JPL-Caltech/Space Science Institute

3. Enceladus

Precis som Jupiters måne Europa är Saturnus måne Enceladus också täckt av is. Enceladus kretsar kring Saturnus och blev intressant i sökandet efter utomjordiskt liv i samband med att forskarna upptäckte enorma gejsrar nära månens sydpol. Upptäckten tyder på att månen är geologiskt aktiv idag och det kan därför finnas underjordiska hav under den istäckta ytan. Förhållandena på månen Enceladus liknar faktiskt de djupa havssprickor som vi tror att det första livet på jorden uppstod i. Därför har Enceladus blivit en intressant plats i forskarnas sökande efter liv i rymden.

Månen Titan
NASA/JPL-Caltech/University of Nantes/University of Arizona

4. Titan

Titan är Saturnus största måne och också den enda månen i solsystemet som har en riktig atmosfär. Atmosfären består till största delen av kväve som är ett viktigt ämne för att bilda proteiner i alla, för oss kända, livsformer. Titan har en dynamisk yta med säsongsbundna regnperioder och förhållanden som till viss mån liknar Jordens. Därför överväger flera forskare möjligheten till liv på Titan. I observationer med radar har man upptäckt floder och sjöar på Titans yta med flytande metan och etan. Temperaturen på ytan är cirka -180C vilket gör det för kallt för lipidbaserade cellmembran att fungera. Forskare har därför letat efter alternativa former av cellmembran som skulle kunna överleva i den extrema miljön. En alternativ form som förslagits av en forskningsgrupp från Cornell University är så kallade ”azotosomer”. Idén har väckt uppmärksamhet eftersom beräkningar visat att de alternativa cellmembranen skulle kunna överleva i de förhållanden som finns på Titan.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen