Hero Image

Upplevelse av tid

Klockan tickar mot ännu en helg i coronapandemins tidevarv. Men vad är egentligen tid, vad gör den med oss och varför åldras astronauter långsammare än oss nere på jorden?
NASA/JPL-Caltech/GSFC
Publicerad
2020-06-12
Dela artikel:

Under den rådande coronapandemin har tiden fått en central roll i många människors liv. Veckodagarna har gått ihop i varandra, månader har känts evighetslånga eller som att de kom och försvann utan att vi la märke till dem. Framförallt har framtiden sällan känts så främmande, osäker och diffus. Vi har alla varit beroende av myndigheter och världsledare för att kunna tänka framåt. Vad får vi göra i sommar, kan vi gå tillbaka till kontoret i höst och kommer vi ens få fira jul på samma sätt vi brukar. Allt är uppkastat i luften och det dröjer fortfarande innan vi får några direkta svar.

Reaktionen på denna ovisshet har i många fall blivit att man försöker ta kontroll över vad man kan. Dagliga träningsprogram, incheckningsmöten, lunchpromenader, virtuella AW:n, fasta måltider och så vidare. Inte helt olikt en instängd tillvaro i rymden. Tidigare i vår publicerade vi ett inlägg om hur astronauter hanterar tid i isolering och visste ni att astronauter faktiskt åldras saktare än oss som är kvar här nere på jorden?

Du har säkert hört uttrycket ”tid är relativt”. Det grundar sig i Einsteins relativitetsteori och om ni trodde tiden var en konstant är det hög tid att tänka om. Upplevelsen och effekterna av tid beror på en hel del faktorer. Dels psykiska, men också fysiska, där gravitation och hastighet spelar huvudroller.

Den tyske matematikern Hermann Minkowski myntade begreppet rumtid som en geometrisk förklaring till de förändringar i tid och rum som Einstein beskrev i sin relativitetsteori. Lite slarvigt kan man förklara det som att tid och rum är sammanflätat till en väv som kröker sig genom universum och påverkas av gravitationen från olika tunga objekt. Resultatet blir att tiden går långsammare nära områden av hög gravitation.

Den synbara effekten av gravitationens påverkan på tiden är på jorden knapp, men ändå häpnadsväckande. Tiden går faktiskt långsammare ju närmre jordens kärna man befinner sig eftersom gravitationen är högre där. Som ett exempel kommer en klocka som du har runt vristen till slut hamna efter en klocka du bär på handleden, ditt huvud åldras snabbare än dina fötter och tiden går fortare för människor som lever bland bergen än för de som bor nere vid havsnivån.

En annan faktor som påverkar tiden är hastighet. Enligt den minst sagt krångliga relativitetsteorin kommer tiden gå långsammare ju snabbare du rör dig. Det finns ett klassiskt teoretiskt exempel som säger att om en tvilling lämnar jorden i ljusets hastighet för att komma tillbaka ett par år senare kommer tvillingen som stannade på jorden ha åldrats flera årtionden, medan tvillingen i raketen bara åldrats ett par år.

Detta är också vad som händer med astronauterna som lever på den internationella rymdstationen, fast i något mindre skala. Man skulle kunna tro att eftersom astronauterna utsätts för mindre gravitation än oss nere på jorden skulle tiden för dem gå snabbare. Det som faktiskt sker är att hastigheten har större effekt på tiden än gravitationen (stationen färdas i 7,66 km/s) vilket gör att astronauternas tid går långsammare än nere på jorden. Effekten är inte superstor men jämför man tvillingarna Scott Kelly, som befann sig på ISS i ett år, och hans bror Mark som stannade på jorden är Scott efter sitt år i rymden 0,01 sekund yngre än sin bror. Denna effekt har också bekräftats av forskare vid två olika mätningar.

Så håll dig lågt och spring väldigt snabbt om du vill att tiden ska gå långsammare, eller stå still på toppen av Mount Everest om du aldrig vill att ögonblicket ska ta slut.

Läs mer om tid:

Business insider: Here's why astronauts age slower than the rest of us here on Earth

The Conversation: Coronavirus: how the pandemic has changed our perception of time

Radiolab: Strange Times

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen