Hero Image

En svensk raketpionjär

Idag tänkte vi berätta om ett stycke rakethistoria. Ingenjören och officeren Wilhelm Teodor Unge var den person som genomförde de allra första raketförsöken i Sverige runt sekelskiftet 1900. Här tog en tidig form av svensk raketverksamhet fart. På Armémuseum i Stockholm kan man hitta spår av hans uppfinningar.
Armémuseums arkiv
Publicerad
2020-03-06
Uppdaterad
2020-03-06
Dela artikel:

Wilhelm Unge föddes år 1845 i Stockholm och kallas ofta för den svenska raketpionjären. Han var till en början överstelöjtnant vid Upplands regemente och tog maskiningenjörsexamen 1866. Genom detta började han senare experimentera med lufttorpeder och tidiga raketkonstruktioner.

Någon som såg potential i Unge var Alfred Nobel som bidrog med kapital till verksamheten, totalt cirka 75 000 kronor. Det ledde till att Unge grundade bolaget Mars AB. Här började han utveckla lufttorpeder och gjorde lufttorpedsförsök. Wilhelm Unge genomförde flera lufttorpedsförsök och experimenterade för att få torpeden att skjuta på avlägsna mål. Han byggde avfyrningsramper med ambitionen att skjuta iväg dem flera kilometer, men här kom utmaningen om torpederas stabilitet i luften.

Large Image
Armémuseums arkiv

Ett av Unges lufttorpedsförsök hamnade till och med i tidningen 1899. Försöken gjordes oftast utanför hans kontor på Östermalmsgatan i Stockholm och en av raketerna ”kom på villovägar” och landade bortom Odengatan. Unge fick då en tillsägelse av polisen att han inte längre fick testa sina torpeder inne i Stockholm.

Långt efter sin död 1915 blev den svenske raketpionjären uppmärksammad i vetenskapliga sammanhang. 1977 blev han bland annat invald i International Space Hall of Fame som upprättats av New Mexico Museum of Space History tack vare sin tidiga raketutveckling. 

Läs mer om Wilhelm Unge på Armémuseums webbplats.

 

Källa: ”Wilhelm Unges lufttorpeder – både för krig och livräddning” av Andreas Ohlsson, Armémuseum.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen