Hero Image

Vi är inte ensamma

Kanske är det så att okända livsformer finns och hela tiden funnits vid vår sida. Att våra långa blickar ut i universum efter liv måste kalibreras om efter att vi lärt oss lite till om vad vi faktiskt ska leta efter.
NASA/JPL-Caltech
Publicerad
2020-01-17
Dela artikel:

I dessa tider av exoplaneter och sökandet efter liv i universum kan det vara intressant att ställa sig frågan: Vad är egentligen ett liv?

Om detta skriver astrobiologen vid Hertfordshire universitetet, Samantha Rolfe, i tidskriften The Conversation. Hon refererar till ett citat från Storbritanniens första astronaut tillika kemist vid Imperial College i London, Helen Sharman, som går att läsa i The Guardian. Helen Sharman är nämligen övertygad om att det finns mer liv i universum, kanske finns det till och med främmande liv här på jorden.

Så vad är ett liv egentligen. Det finns över 100 definitioner av vad ett liv faktiskt är och det är en fråga som gäckat forskare och filosofer i årtusenden. Standarddefinitionen för en biolog är att en levande varelse ska uppfylla en rad kriterier för att kunna kallas levande. Den ska kunna röra sig, växa, äta, göra sig av med avfall och reproducera sig. Allt kokar ner till en tjusig förkortning: MRSGREN, som står för ”movement, respiration, sensitivity, growth, reproduction, excretion and nutrition”. Samantha Rolfe skriver att detta leder till stora problem för astrobiologer, och andra som söker efter liv i rymden, eftersom det enda vi har att gå på när vi letar är att vi kommer känna igen liv när vi ser det. Men tänk om livet kan ta fler former än dem vi redan känner till?

Livet på jorden är kolvätebaserat och därför söker vi efter miljöer där denna typ av liv kan uppstå när vi letar efter det på andra planeter och himlakroppar. Helen Sharman berättar att det kanske finns andra former av liv som inte alls ser ut som vi är vana vid och som har en helt annan kemisk komposition. Den typen av liv skulle redan kunna finnas på jorden men dolt från oss eftersom vi inte har ett sätt att upptäcka det. Eller än mindre studera det, eftersom vi inte känner igen det när vi ser det. Det är mycket med universum vi inte känner till.

Vi har tekniken att studera en rad olika mikrober och annat smått, men bara de som kan kultiveras i ett labb eller som vi hittar när vi söker efter det. Vi har också tekniken att definiera dessa mikrober och kartlägga dess DNA men en livsform behöver ju inte ha DNA, om vi nu tillåts att tänka fritt.

Det är fullt möjligt och inte science fiction att vi helt enkelt missat en hel typ av livsform, men troligtvis är den mikroskopisk. Kisel är en het kandidat till en alternativ byggsten för liv. Kisel har många likheter med kol och det finns väldigt mycket av det på jorden. Problemet är att kisel ofta finns bundet i sten och att det på kemisk nivå inte har lika lätt att skapa hållbara kopplingar mellan atomer för att skapa komplexa molekyler, det som kol gör väldigt bra. Detta är dock under våra förutsättningar här på jorden och vi vet ännu inte om det kan se annorlunda ut i en annan kontext, på exempelvis en exoplanet 100 ljusår bort.

Som min favoritmatematiker och kaosteoretiker Dr. Ian Malcolm säger: ”Life finds a way”.

Jonas Appelberg, kommunikatör på Rymdstyrelsen

Lyssna också på podcasten Har vi åkt till Mars än? och avsnittet om exoplaneter för att höra forskare förklara hur fantastikst det är att livet på jorden uppkommit överhuvudtaget. 

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen