Hero Image

Crafoordpristagaren upptäckte solvinden

Idag annonserades att årets Crafoordpristagare i astronomi blir Eugene N. Parker. Professorn som upptäckte solvinden och förändrade vårt sätt att förstå solen. Just nu har vi flera satelliter som går i hans fotspår och studerar fenomen kring solen. Tack vare Institutet för rymdfysik finns svenska bidrag på flera av dem.
University of Chicago
Publicerad
2020-01-30
Dela artikel:

Parker Solar Probe, en satellit som sändes upp av Nasa 2018, är uppkallad efter Eugene N. Parker, professorn som upptäckte solvinden. Satellitens uppdrag är att utforska solens yttre atmosfär för att ge oss mer kunskap om solens egenskaper.

Eugene Parker står bakom flera fundamentala upptäckter, både när det gäller solen och andra stjärnors gasomgivningar. Han har dessutom utarbetat teorin för hur solvinden och magnetfält uppkommer och förändras i rymden. När han lade fram sina teorier för över 50 år sedan ifrågasattes de först starkt men kunde senare bekräftas vid observationer med rymdfarkoster. Hans idéer ligger också till grund för alla förutsägelser om rymdvädret som kan störa ut satelliter och orsaka strömavbrott här på jorden.

I år får han ta emot Crafoordpriset i astronomi med motiveringen ”för banbrytande och fundamentala studier av solvinden samt stjärnors och galaxers magnetfält”.

Just nu finns flera satelliter som går i Eugene Parkers fotspår och tittar närmare på hans upptäckter. Rosetta, Cluster, Venus Express och Mars Express tittar alla på aspekter av solvind och plasma. Kommande satelliterna Solar Orbiter och Juice ska även dem undersöka solen.

Gemensamt för alla ovannämnda satelliter är att Institutet för rymdfysik (IRF) har levererat instrument och tjänster för dessa rymdforskningsprojekt. Jan-Erik Wahlund, forskare vid IRF Uppsala, berättar att han och hans medarbetare blev jätteglada över beskedet och man hade firat med popcorn under förmiddagen.

- Vi tycker att det är fantastiskt bra att Eugene fick priset, det är han väl värd. Han har ju gjort flera upptäckter över en längre tid och är en av giganterna inom området, säger Jan-Erik Wahlund. Det är ju också väldigt i tiden att han får priset med Solar Orbiter som snart ska sändas upp, BepiColombo som är på väg mot Merkurius och Juice som är planerad för uppsändning 2022.  

 

Crafoordpriset är ett samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen. Kungliga Vetenskapsakademien utser pristagare enligt samma modell som man utser Nobelpristagare. Ämnesområdena, som växlar varje år, är matematik, astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit. Priset ska belöna och främja grundforskning inom vetenskapliga discipliner och ämnesområdena är valda för att komplettera Nobelpriset.

Det var Holger Crafoord som inrättade Crafoordpriset år 1980 tillsammans med sin hustru Anna-Greta Crafoord. Det första priset delades ut år 1982. Holger Crafoord grundade företaget Gambro som utvecklade och kommersialiserade den konstgjorda njuren.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen