- Dessa nya sprickor framträdde i ganska nära anslutning till när glaciären släppte det stora isberget B-46, säger Mark Drinkwater, chef för Earth and Mission Sciences på Esa.
Esa-satelliter har kunnat kartlägga förändringar i isen sedan 1990-talet. Det senaste stora raset på Antarktis var isberget B-46 som släppte i november 2018 och var cirka 226 kvadratkilometer stort. Sprickorna upptäcktes tidigare i år och har nu växt till över 20km långa vardera.
Tillsammans med Thwaites-glaciären utgör Pine Island centrum av West Antarctic. De två glaciärerna har förlorat väldigt mycket is under de sista 25 åren. Eftersom de ligger väldigt avlägset spelar satelliter en kritisk roll i att mäta och övervaka de antarktiska isarna.
Med Copernicus Sentinel-1 kan vi få bilder året runt vilket gör det möjligt att följa förändringarna hos isarna, hur mycket de minskar och utvecklingen av sprickor som i längden kan leda till isras likt B-46. Med Sentinel-1 avancerade ”synthetic aperture radar” (SAR) kan vi få bilder av jordytan genom regn och moln, och när som helst på dygnet. Det kapaciteten blir väldigt användbar på Antarktis under den långa och mörka vintern.
- Långsiktiga mätningar av West Antartic-glaciärer som Pine Island är viktiga för att förstå förändringar i förlusten av ismassa till havet och därmed har Copernicus Sentinel-1 blivit grundläggande för att mäta Antarktis bidrag till de stigande havsnivåerna, fortsätter Mark Drinkwater.
I filmen nedan kan man se hur sprickorna utvecklas.
