Hero Image
Nasa/Esa

Långtidseffekter från muddring

Uppföljning av långtidseffekter från muddring

Projektidén var att analysera och följa upp långtidseffekterna av muddring längs Sveriges kust. Det gick ut på att via satellitdata i Saccessarkivet följa anmälda muddringar över ett antal år för att utvärdera hur fjärranalys kan användas för att dels bestämma var muddringar har genomförts och dels hur länge deras påverkan, huvudsaklingen via grumling av vattnet, kvarstår. Inom projektet representeras slutanvändarna av tre länsstyrelser - Västra Götaland (lst O), Uppsala (lst C) och Södermanland (Lst D). Naturvårdsverket har deltagit i projektet och i referensgrupp finns även representant från Fiskeriverket.

Inom ett tidigare Rymdstyrelsefinansierat projekt ”Satellitdata för upptäckt av muddringar” utvecklades metodik för att signalera potentiella muddringar och ta fram bildserier, som ska kunna användas i rätten som bevis mot illegal muddringsverksamhet. Metoden fokuserades mot att hitta påverkan av muddring i form av ökad grumling av vattnet eller minskad vasstäckning. Kopplingen mellan bottentyp och grumling gjordes inte och det fastställdes inte vilka muddringar som upptäcks eller missas och varför.

Metodik och resultat


Tre länsstyrelser deltog i studien; Uppsala, Södermanland och Västra Götaland. Inom respektive län valdes ett antal anmälda muddringar i intressanta områden ut. SPOT satellitdata från Saccess och Metrias eget arkiv mellan åren 1999 och 2009 användes för att se hur länge muddringar i olika förhållanden grumlar. Underlaget, muddringspunkterna, var inte så stort – några hundra punkter totalt, varav ett 30-tal besöktes i fält. Ett problem är att det sällan finns uppgifter om den faktiska muddringstidpunkten, muddringsmetodik och var man dumpat muddermassorna. Det som blev tydligt är att dumpning i vattnet i anslutning till själva muddringen är vanligt. Detta i kombination med stor aktivitet, som livlig båttrafik, tycks påverka grumlingen allra mest. Bottensubstrat, djup, muddringsdjup och vågexponering påverkar naturligtvis också, men inte i samma utsträckning.

 

Figur 1 Muddringspunkter inom studieområdena i de tre länen till vänster. Insamling av satellitdata ur Saccess
och Metrias eget arkiv till höger.

I bildserien nedan visas hur grumlingen visuellt kan förstärkas i SPOT satellitdata genom att dels
klippa ut vattenområdena i bilderna, beräkna differensen mellan band Rött + Grönt – MIR – NIR och
kontraststräcka differensbilden. I bildserien ser man hur grumlingen framträder i blå nyanser vid
muddringsåret 2005 för att sedan successivt försvagas. I punkt 1 kvarstår grumlingen även 2008,
medan den helt försvunnit i punkt 11 och 12. Detta beror på den dumpning av muddermassor som
skett längs med rännan i punkt 1.


BILD 2

Figur 2 Tre muddringar i Södermanlands län följda under sex år.Bilderna (SPOT-scener) består av en jämförelse
mellan visuell (XS1 + XS2) och infraröd (MIR + NIR) reflektans enligt beskrivning ovan. År 2003 syns ingen
grumling. Nästföljande år har varr huggits och förberedelser gjorts vid muddring nr 11. I bilden från 2005 syns
plymer från samtliga muddringar. Under 2006 grumlar muddring nr 1 och nr 11, och efter detta år grumlar
endast muddring nr 1. Nr 11 har muddermassor dumpade i strandlinjen, nr 1 har ett vattendrag som mynnar
precis vid muddringen. Dessa två faktorer synes vara avgörande för de återkommande grumlingarna i detta
område.


Baserat på manuellt kontraststräckta SPOT-data från olika år granskades varje muddringspunkt i de
tre länen för att avgöra om grumling kunde observeras eller inte. I vissa fall syntes bara själva
muddringsrännan, i andra fall medgav satellitbilden ingen säker tolkning och ibland höll data för dålig
kvalitet (moln, dis, låg radiometrisk upplösning i vattnet etc.). Observationerna sammanställdes till en
matris för Södermanland och Uppsala län med en klassificering enligt teckenförklaringen i Figur 3.
För att få en tydlig överblick färgkodades matriserna.


BILD 3


Resultat
I vissa miljöer kan grumling pågå många år efter ett muddringsingrepp. Att peka ut dessa miljöer är
svårt med dagens underlag, både avseende information om muddringar och kartunderlag som
beskriver utbredningen av olika miljövariabler. Exempelvis saknas yttäckande GIS-skikt som med
tillräcklig detaljeringsgrad beskriver bottensubstratets utbredning i grunda miljöer. Teoretiskt skulle
man annars utifrån substrat, djup och vågexponering kunna avgränsa områden med risk för långvarig
grumling.
Baserat på resultaten och iakttagelser under detta projekt kan man kvalitativt peka ut olika faktorer
som ger ökad risk för långvarig grumling:
•Mycket skyddade områden: t ex avsnörd lagun med båthus, pir och brygga eller liten flad där
muddring har skett mer till yta än ränna.
•Substrat av huvudsakligen lera eller finare material
•Dumpningar i vattnet
•Mycket båttrafik
•Storlek på muddring
•Vattendrag från större vattenförekomst ELLER vattendrag från åkerbygd i direkt anslutning
verkar öka risken för grumling.
De miljöer som löper störst risk för långvarig grumling enligt denna studie överensstämmer väl med
vad som beskrivs i Naturvårdsverkets handledning.

 

Dnr
175/09
Företag
Metria Geoanalys
Totalt beviljat bidrag
360 000 kr