Svensk rymdforskning

Sverige har en lång och framstående historia inom rymdforskningen. Vi har bidragit med åtskilliga framstående forskare på området, från Anders Celsius, hans morfar Anders Spole och Anders Ångström, till Knut Lundmark. Sverige har under snart ett halvsekel skjutit upp sondraketer och har en lång serie framgångsrika satelliter på meritlistan, något som gör Sverige smått unikt bland de mindre rymdländerna.

Svensk rymdforskning bedrivs i tre delvis parallella och kompletterande spår: Inom den europeiska rymdorganisationen Esa, inom andra internationella samarbeten samt genom nationell forskning.

Forskning i samarbete

Rymdforskning är till sin natur internationell. De flesta frågor är globala och intresserar forskare från hela världen. Forskningssatelliter bär i regel många avancerade instrument och det är dyrt att sända upp satelliter. Det är därför naturligt att flera länder samarbetar inom olika rymdprojekt. För Sveriges del sker samarbetet inom rymdforskning till huvuddelen inom ramen för Esa. En viss del sker genom överenskommelser med andra länder.

Syftet med de senare typerna av projekt är både att komplettera Esas program utifrån svenska behov och att bygga upp egna kompetenser som ger större inflytande i Esa och bättre möjlighet för Sverige att hävda sig i det europeiska samarbetet.

Långsiktigt och grundvetenskapligt

De flesta rymdprojekt pågår under lång tid, i upp till 20 år. Därför måste finansieringen vara  långsiktig och sträcka sig bortom det typiska forskningsbidraget. Detta ställer särskilda krav på såväl Rymdstyrelsen som forskningsfinansiär och kvalitetssäkrare som på forskare och forskningsorganisationer.
Huvuddelen av rymdforskningen är grundvetenskaplig och omfattar områden som astronomi, rymdfysik och atmosfärsforskning men även mer tillämpningsinriktad forskning som materialforskning i tyngdlöshet och fjärranalys.

Det finns ett stort behov av att kontinuerligt övervaka tillståndet i atmosfären och på jorden för att få veta mer om de förändringar som sker i miljön och klimatet. Det finns fortfarande mycket som forskarna inte vet när det gäller hur växthuseffekten uppkommit och vilka konsekvenser den har.

Internationella samarbeten utanför Esa

Svenska forskare och forskargrupper deltar i ett stort antal internationella projekt utanför Esa-samarbetet. Svenska instrument eller komponenter finns bland annat med på Nasas Cassini och Fermi, den indiska rymdorganisationen ISRO:s Chandrayaan och det internationella samarbetsprojektet PAMELA.
Svenska forskare använder Hubble-teleskopet, deltar i analys av data från den kinesiska Double star-satelliten, bidrog till förberedelserna för Nasas Mars-landare Phoenix, har haft experiment på den amerikanska rymdskytteln och på Spacelab, och deltar i den Nasa-ledda utvecklingen av plasmaraketmotorn VASIMIR.

Sverige driver från Esrange tillsammans med den tyska rymdorganisationen DLR ballong- och sondraket-kampanjerna Bexus och Rexus för europeiska studenter, liksom andra ballong- och sondraket-kampanjer med internationella samarbetspartners.

Forskningen inom astrobiologin – internationellt såväl som i Sverige – fokuserar i stor utsträckning på att förbereda inför internationella uppdrag som hämtar material på Mars och för det tillbaka till jorden för analys.

Den nationella forskningen

Rymdstyrelsens delar också ut anslag som går direkt till forskning och teknikutveckling i Sverige. Rymdstyrelsens delar ut anslag till enskilda forskare, till forskargrupper och till projekt som den svenska teknikdemonstrationssatelliten Prisma. Forskning sker inom de flesta av astronomins och rymdfysikens områden samt inom teknik- och metodutveckling för såväl rymdforskning som för praktiska tillämpningar.

 

Senast uppdaterad: 19 oktober 2017