EU

EU har under de senaste åren visat ett allt större intresse för rymdteknikens olika användningsområden och när Lissabon-fördraget trädde i kraft den 1 december 2009 fick EU mandat att utveckla en europeisk rymdpolitik. Så här står det i artikel 189 i Lissabonfördraget:

1. Unionen ska utarbeta en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik. I detta syfte får unionen främja gemensamma initiativ, stödja forskning och teknisk utveckling samt samordna de nödvändiga insatserna för att utforska och utnyttja rymden.
2. För att bidra till att förverkliga de mål som avses i punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs och som kan få formen av ett europeiskt rymdprogram; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.
3. Unionen ska upprätta alla lämpliga kontakter med Europeiska rymdorganisationen.
4. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av övriga bestämmelser i denna avdelning.

EU samarbetar redan idag nära med ESA. Detta regleras sedan 2004 i ett ramavtal. I de gemensamma projekten fördelas rollerna så att EU fokuserar på användningen av tekniken för olika samhällstillämpningar och ESA ansvarar för utvecklingen av rymdsystemen. ESA och EU samarbetar främst i två stora gemensamma projekt GMES (Global monitorering för miljö och säkerhet) och Galileo. Inom rymdtemat i EU:s sjunde ramprogram är GMES och rymdens utforskning prioriterade delar. Jämfört med tidigare har rymden fått en flerfaldigt ökad budget. Merparten används som ett bidrag till ESA för att genomföra upp­handlingar av satelliter och markstationer samt inköp av de satellitdata som behövs för att utveckla fjärranalysbaserade produkter och tjänster.