Satelliter informerar om vår jord
Vi blir allt mer medvetna om att våra ekosystem är känsliga och måste utnyttjas med varsamhet. Vi blir också ständigt mer medvetna om hälsorisker i vår omgivning och utsläpp av ämnen som kan skada oss människor och jordens ekosystem.
Satelliter fyller en viktig funktion för att hålla oss informerade om luftföroreningar och andra utsläpp, hur vi bäst och skonsammast kan utnyttja åkrar och skogar, och hur vår miljö – och därmed vi själva – egentligen mår.
Satelliter har en unik förmåga att ge standardiserad och ständig information från hela globen från atmosfären, landbacken, oceanerna, sjöar och istäcken. Satelliter ger oss information om vår planet som inte går att få på annat sätt.
Satellitdata över Sverige som kan användas i miljöarbetet tas ner årligen och är fritt tillgängligt för alla på saccess.lantmateriet.se.
Europeiska kommissionen har tillsammans med ett antal europeiska rymdorganisationer, däribland den svenska Rymdstyrelsen, tagit ett initiativ som går under benämningen GMES, Global Monitoring for Environment and Security. GMES är ett handlingsprogram för insamling, förmedling och utnyttjande av miljöinformation. Fjärranalys från satellit är en bärande del av GMES. ”Security” handlar i det här sammanhanget i första hand om att övervaka risken för naturkatastrofer, följa skadeverkningarna och planera humanitära insatser.
Miljöpolitik
Internationella överenskommelser som Kyotoprotokollet binder världens länder att arbeta för en bättre miljö. Men det har visat sig svårt att enas runt dem på grund av konsekvenserna för industriländerna. Satellitdata ger en opartisk bild av miljötillståndet. Satellitbilderna kan också tas överallt på jorden, oberoende av terräng. Därför kan de vara ett bra informationsunderlag när politiska beslut om den globala miljön skall fattas.
Satelliterna kan sedan komma till nytta också för att kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser inom miljöområdet.
Inom ett stort antal områden är satellitdata nästan oundgängliga för att våra folkvalda ska kunna fatta bra beslut. Ett sådant område är klimatfrågan. Data från satelliter, ballonger och sondraketer utgör en väsentlig del av det vetenskapliga underlaget för att forskarna ska kunna ge politikerna bästa möjliga faktabakgrund. Utan satellitdata hade det varit ännu svårare att skapa en nationell och internationell samstämmighet om vilka åtgärder som är nödvändiga för vi ska kunna se till att kommande generationer kan leva i en värld där ett ändrat klimat inte skapar alltför stora problem.
Algblomningar
Tack vare satelliter har vi mycket bättre möjligheter att övervaka algblomningar än vi annars haft. Algblomningar kan innebära en hälsorisk för både människor, främst barn, och för mindre husdjur. De är också ett stort problem för turistnäringen.
Jordbruket
Användningen av satellitnavigering för så kallat precisionsjordbruk ökar snabbt och en avsevärd andel av nya traktorer är utrustade eller förberedda för denna teknik. Nya möjligheter är positionsstyrd utspridning av närings- och bekämpningsmedel för bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan, och på sikt helt förarlösa lantbruksmaskiner.
Satelliters miljöövervakande funktion är givetvis viktig för jordbruket, liksom förmågan att mäta jorderosionen och effekterna av åtgärdsprogram för att minska negativa effekter av jordbruket. Satelliter håller också koll på vattennivåer och luftfuktighet, mäter åkerarealer, uppskattar jordbruksproduktionen och kan varna för om skördar drabbas av olika typer av angrepp. Dessa typer av information kan hjälpa bönderna bestämma när de ska skörda, om de behöver gödsla eller bespruta sina åkrar. På så sätt hjälper satelliterna till att göra dessa typer av insatser effektivare, och kan minska användningen av konstgödsel och besprutningsmedel.
Inom EU är satelliterna även viktiga för att övervaka jordbruket i syfte att se till att reglerna för jordbruksstöd följs.
Skogsbruket
Utan satelliter skulle det vara mycket svårare att övervaka världens skogar. Satelliter gör också att det går att följa effekterna av den nedbränning av skog som förekommer på vissa platser, som exempelvis Indonesien. Sverige är till 65 procent skogstäckt, och avkastningen från skogen är en mycket viktig del av landets ekonomi. Satellitdata hjälper till att utveckla skogsbrukets metoder, och att optimera utnyttjandet av skogens resurser.
Det svenska skogsbruket är en av de största användarna av satellitdata i Europa. Skogsvårdsstyrelsen använder data från bland annat SPOT-satelliterna, som Sverige varit med och utvecklat, i ett GIS-baserat system för att övervaka skogen. Detta gör det bland annat möjligt att effektivt beräkna hur mycket skog det finns i Sverige, hur stor andel respektive trädsort står för, hur gamla träden i skogarna är. Data från satelliter används även för att få bättre skatteunderlag för skogsmarken. Efter stormen Gudrun var satelliter en viktig del i kartläggningen av skadorna.
Hur stor älgstammen är och hur stor åverkan älgen gör främst i unga tallskogar är en återkommande källa för diskussioner mellan jägare, markägare, myndigheter, forskare och allmänhet. Skogsstyrelsen har testat att använda satellitdata kompletterade med flygbilder som en enklare metod att få uppgifter om hur stora skador älgarna orsakar. Istället för att uppskatta älgstammens storlek inom ett älginventeringsområde, vilket är dyrt, så inventerade man älgbetningen på träd för att få en uppfattning om älgstammen är för stor, lagom eller för liten i förhållande till tillgången på mat i den aktuella skogen.
Fiskerinäringen
Satelliter är viktiga hjälpmedel för fiskeriet genom att övervaka fiskeaktiviteten och på så sätt skapa bättre möjligheter att utforma ett uthålligt fiske. Satelliter är viktiga i jakten på fiskare som bryter mot regler och överenskommelser, och exempelvis fiskar inom förbjudna områden eller tar upp mer fisk än tillåtet.
Ett satellitbaserat system ska hjälpa Mauretanien att sköta hotade fiskbestånd på ett uthålligt sätt, något som är mycket viktigt för landet då det kommersiella fisket är en av de viktigaste källorna för utländsk valuta.
Rennäringen
Satellitdata kan hjälpa renskötare att följa snösmältningen och se vilka områden som är snöfria. Med hjälp av satellit och internet går det att snabbt se var betet för renarna är bra. Satelliter gör också att renskötarna kan kommunicera i glesbygdsområden där det varken finns vägar, mobilnät eller el.
Satellitdata är också viktiga för att följa de förändringar den globala uppvärmningen för med sig för rennäringen, i form av tidigare snösmältning och islossning, förbuskning av fjällen och andra ändrade vegetationsmönster.
Hjälporganisationer
Internationella hjälporganisationer tar i allt större utsträckning hjälp av satelliter för att hjälpa och stödja bönder i utvecklingsländer. På så sätt kan man bland annat bättre förutse nedgångar i jordbruksproduktionen och efterföljande matbrist.
Vattenkvaliteten i våra sjöar
Tack vare satelliter kommer det att gå att effektivare övervaka vattenkvaliteten i exempelvis Vänern, Vättern och Mälaren. Genom att använda data från sensorer som exempelvis MERIS på ESA:s miljösatellit Envisat har forskare utvecklat ett verktyg för att mäta koncentrationerna av klorofyll, löst organiskt material och partiklar i vattnet. Målet är att ge Naturvårdsverket, Vattenmyndigheterna, Vattenvårdsförbunden och Vattenreningsföretag bättre möjligheter att bevara eller förbättra vattenkvaliteten i de stora sjöarna. Sjöarna påverkar miljontals människor på olika sätt i samband med allt från semesterbad och fiske till att de fungerar som livsnödvändiga källor till dricksvatten. Förutom för de tre stora sjöarna kommer möjligheten med dessa metoder att utvärderas även för små sjöar i närheten. Läs mer på www.vattenkvalitet.nu
Miljöbrott
Satelliter blir ett allt viktigare vapen i jakten på miljöbrottslingar. Det kan gälla allt från uppenbara och stora miljöbrott som oljeutsläpp till havs eller andra typer av utsläpp, till olaglig grävning eller tippning, brott mot strandskyddet eller uppförandet av byggnader på skyddad mark. Att övervaka den typen av brott har varit – och är till stor del fortfarande – väldigt arbetskrävande. Genom att använda satelliter för övervakningen finns emellertid nu förutsättningarna för att kunna effektivisera övervakningen väsentligt.
Urbanisering
Satelliter ger unika möjligheter att följa hur samhällets infrastruktur ser ut och utvecklar sig. Kina använder sig exempelvis i stor utsträckning av satellitdata för att följa den explosionsartade urbaniseringen i landet.
