ESA-arbetet

Den allra största delen av Sveriges rymdsatsningar, ca 65 %, går till ESA. Det märks också på Rymdstyrelsens arbete, en stor del av vår tid går åt till olika aktiviteter som har koppling till ESA. Alla ESA:s medlemsstater deltar i möten med ESA:s råd och programstyrelser. ESA:s råd möts i regel fyra gånger om året liksom de flesta programstyrelser, och det finns många programstyrelser, så det blir många möten. ESA planerar att hålla ett ministermöte 2012 och de flesta programstyrelser arbetar under 2011 för fullt med förberedelser inför de beslut som ska tas på ministermötet.

Det är också Rymdstyrelsens uppgift att se till så att svenska forskare och svensk industri får maximalt utbyte av det arbete som görs på ESA.

Under hösten 2011 kan vi se fram emot uppsändningen av de första Galileo-satelliterna.

EU

Sedan 2009, då Lissabon-fördraget trädde i kraft, har EU mandat att arbeta med rymdfrågor. Under våren 2011 släppte europeiska kommissionen en kommunikation kallad "Towards a space strategy for the European Union that benefits its citizens". Rymdstyrelsen är på olika sätt involverade i EU:s arbete med olika rymdfrågor och policies. Mer information om kommissionens kommunikation finns här. 

EU och ESA har två stora gemensamma projekt: Galileo för satellitnavigering och GMES (Global Monitoring for Environment and Security) för miljöövervakning. Rymdstyrelsen deltar i flera olika kommittéer kring dessa båda projekt.

Annat internationellt samarbete

Sverige har mellanstatliga avtal inom rymdområdet med både Ryssland och USA. Under 2011 avser Rymdstyrelsen att teckna ett par underavtal med NASA för intressanta samarbetsprojekt. Rymdstyrelsen hoppas även att den första svenska cirkumpolära ballongflygningen (en ballong som flyger hela vägen runt polen) ska kunna genomföras under sommaren 2011. Samarbete inom ballongområdet avtalades mellan Rymdstyrelsen och Roscosmos i januari 2011.

Våra nationella forsknings- och utvecklingsprogram

Året runt är det flera stycken på Rymdstyrelsen som arbetar med våra ansökningsprocedurer. Svenska forskare, företag och användare kan söka pengar från oss i olika program under våren (se den gula menyn på Rymdstyrelsens webbplats). Under hösten arbetar vi med att utvärdera alla inkomna ansökningar. Vi själva, våra kommittéer och externa granskare läser och bedömer ansökningarna. Sedan tar några av oss på Rymdstyrelsen tillsammans med våra olika kommittéer fram förslag på vilka som ska få stöd från oss. Det är slutligen vår styrelse som beslutar vilka företag, forskare och användare som kommer att få stöd nästa år. Så fort styrelsemötet är avslutat börjar arbetet med att skriva kontrakt med alla som ska få pengar, men det arbetet brukar ganska ofta spilla över lite på nästa år också.

PoGOLite

I juni 2011 ser vi fram emot uppsändningen av forskningsballongen PoGOLite från Esrange. Förhoppningsvis ska ballongen kunna flyga hela vägen runt polen, men om inte det går så ska den flyga till Kanada.

Annat myndighetsarbete

Rymdstyrelsen har tillsammans med flera andra myndigheter några olika regeringsuppdrag som ska redovisas under året.

Vetenskapsrådet, VINNOVA, FAS, Formas, Rymdstyrelsen och Energimyndigheten har fått i uppdrag att gemensamt inkomma med underlag till kommande forsknings- och innovationsproposition. Arbetet ska ledas av Vetenskapsrådet och uppdraget redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 25 oktober.

Det finns även ett uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings- innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Det uppdraget genomförs under ledning av Vinnova. Övriga deltagare är Formas, Vetenskapsrådet, Energimyndigheten och FAS (forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september.

Slutligen deltar Rymdstyrelsen i ett uppdrag att göra en miljöanalys. Uppdraget ligger på Formas men Rymdstyrelsen, Naturvårdsverket, Mistra, Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Trafikverket och Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till arbetet. I uppdraget ingår att göra en analys av svensk miljöforskning ur flera aspekter samt att utarbeta ett förslag till nationell forskningsstrategi för perioden 2011-2016. Slutrapporten ska vara ett inspel till nästa forskningspolitiska proposition och redovisas senast den 31 mars.

Tillstånd att bedriva rymdverksamhet

Alla som vill bedriva icke-statlig verksamhet i yttre rymden måste söka tillstånd via Rymdstyrelsen. Verksamhet som kräver tillstånd är utsändning av satelliter samt alla åtgärder för att manövrera eller på annat sätt påverka satelliter i sin bana. Uppsändning av sondraketer räknas inte som rymdverksamhet.

Läs mer om tillstånd för rymdverksamhet

År 2010 i korthet

Februari

Den amerikanska rymdskytteln tog två nya europeiska moduler till ISS: Node-3 (Tranquility) och Cupola.

Mars

Sverige och Ryssland signerade ett mellanstatligt rymdavtal som möjliggör samarbete inom rymdforskning, jordobservation, telekommunikation, navigering och bärraketer. Avtalet lägger också grunden för att forskningsballonger från Esrange ska kunna flyga hela varv runt polen.
En ESA-delegation med generaldirektör Jean-Jacques Dordain i spetsen deltog vid uppsändningen av Maxus-8 från Esrange.

April

ESA sände upp isövervakningssatelliten Cryosat-2 som ger glaciologer världen över ett nytt verktyg för att inventera och övervaka istäckta områden.
Den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott orsakade kaos bland resenärer över hela världen. Europeiska satelliter som Envisat bidrog till att kartlägga utbredningen av vulkanaska.

Maj

Rymdstyrelsen och åtta andra myndigheter redovisade regeringsuppdraget om behov av stärkt myndighetssamverkan på fjärranalysområdet.

Juni

Den 15 juni klockan 16.42 sändes de svenska Prisma-satelliterna upp från den ryska raketbasen Yasny. Satelliterna Mango och Tango ska demonstrera och verifiera flera innovativa system för styrning, navigering och sensorteknik samt två nya framdrivningssystem.

Augusti

Prisma-projektet startade på allvar då satelliterna Tango och Mango separerades. Allt gick enligt plan och de bägge satelliterna kunde påbörja de planerade formationsflygningsexperimenten.

Oktober

Rymdstyrelsen presenterade en ny strategi med fokus på åren 2011-2015.

November

Ett ballongsläpp avslutade årets upplaga av studentprogrammet Rexus/Bexus. Under årets program sändes två ballonger och två sondraketer med studentexperiment upp från Esrange. Rexus/Bexus genomförs i samarbete mellan rymdstyrelserna i Sverige och Tyskland samt ESA.
ESA:s vetenskapliga kommitté beslutade att förlänga driften av samtliga fungerande satelliter och rymdsonder i ytterligare 2-4 år.

December

Galileomarkstationen på Esrange invigdes högtidligen.

Länk till Rymdstyrelsens årsredovisning 2010 (586 kB)