Under hösten 2009 påbörjades arbetet med att utvärdera det nationella rymdtekniska forskningsprogrammet (NRFP) vilket nu har slutrapporterats. Genomlysningen av NRFP gjordes på ett relativt tidigt stadium varför man redan nu inte kan se tydliga effekter för deltagande organisationer. Dock bedöms utsikterna för att programmet i framtiden skall bidra till att uppfylla de mål som stipulerats vara ytterst goda och mycket har redan uppnåtts.

NRFP är ett industrinära samverkansprogram som pågår under perioden 2007-2010 med en offentlig programbudget på 22 miljoner under förutsättning att industriparterna bidrar med lika mycket i form av egna insatser. Syftet med NRFP är att stärka forskningssamverkan på det rymdtekniska området mellan näringsliv och forskningsinstitutioner vilket syftar på universitet, högskolor och forskningsinstitut. Forskningsprojekten skall främja relevans och kvalitet i forskningen samt bidra till industrins kunskapsutveckling och konkurrenskraft. Programmet skall leda till effektivare nyttiggöranden av forskningsresultaten, fördjupat samspel mellan olika forskningsinstitutioner samt klargöra möjligheterna till branschöverskridande forsknings- och utvecklingsprogram.

Halvtidsutvärderingen hittar du här (pdf)

Ny satellit ska mäta förändringar i jordens istäcke

Under våren sänder ESA upp satelliten CryoSat 2 som har till uppgift att göra noggranna mätningar av polarisarna. Satelliten har förmåga att inte bara kartera utbredningen utan också mäta istäckets tjocklek, både för glaciärer på land för den flytande havsisen. Observationerna får stor betydelse för att bestämma om isen tunnar ut och minskar på grund av ett varmare klimat.

Istäcket runt polerna har en viktig roll för att reglera klimatet och havsytans nivå. Isens vita färg reflekterar tillbaks mycket av solenergin. Om istäcket minskar kan också jordens energibalans påverkas. Havsisen har också betydelse för cirkulationen i haven genom att skapa skillnader i vattnets densitet. Fördelningen av flerårig havsis och ettårig is är också viktig information för klimatforskarnas modeller. Data från CryoSat kommer därför att förbättra vår förståelse för sambandet mellan polarisarna och det globala klimatet.

Satelliten är egentligen en ersättare för en likadan som tyvärr havererade strax efter start i oktober 2005. De data som satelliten skulle leverera var mycket efterfrågade, särskilt av klimatforskarna, så det bestämdes ganska omgående att ESA skulle bygga en ersättare. Satelliten är försedd med ett kraftfullt radarinstrument som mycket exakt kan mäta små höjdskillnader. På undersidan av satelliten finns en laserreflektor med vars hjälp man kan bestämma satellitens position mycket exakt genom att skicka laserpulser från jorden som studsar tillbaka. Till skillnad från de flesta andra satelliter har CryoSat inga rörliga delar. Solpanelerna är t. ex fästade direkt på satelliten.

ESA:s markstation i Salmijärvi, Kiruna spelar en central roll i driften av CryoSat. Där finns de stora antenner som används för datamottagning och för att styra satelliten.

Bild: Animation av CryoSat2. © ESA – P. Carril

Läs mer om CryoSat 2 på ESA:s svenska webbsidor

Läs mer om CryoSat 2 på ESA-webben (engelska) 

Missa inte Rymdkanalen

Genom Rymdstyrelsens satsning Rymdkanalen.se kan du se vad som händer i rymdvärlden genom videos, rymdbloggar, bilder och annat smått och gott. Rymdkanalen ger alla rymdintresserade möjlighet att följa svenska och internationella rymdhändelser på nya sätt.